SVT har frågat 69 svenska "klimatforskare" (vilka discipliner räknas in här?) och på frågan "har vi en global uppvärmning?" har 97.1% svarat "JA". På följdfrågan "har du åndrat uppfattning sen i höstas?" svarar 98.5 % "NEJ". Där åsyftas "Climategate" och IPCC:s schabbel med diverse faktafel? Geologiprofessorn i rutan verkar dock vara perfekt progammerad och utan kritik kopierar hon den officiella synen på "Himalayagate". Om detta är ett beteende symptomatiskt för denna forskargren så är jag inte förvånad att man inte kommit längre vad gäller fastställandet av antropogen påverkan vs. naturlig variation. Till slut visas resultatet från frågan "har du förtroende för FN:s klimatpanel?" Där är svaret 86,8 % JA och 13.2% svarar NEJ/Vet ej. På följdfrågan "Har du ändrat uppfattning sen i höstas?" svarar 6% JA medan 94 % inte har ändrat uppfattning. Skulle vara kul att veta vilka som döljer sig bakom framförallt de mer skeptiska siffrorna. Helt klart har Climategate förändrat synen på det egna forskningsormådet hos några. Det är något som faktiskt är det svåraste som finns. Det betyder nämligen att man ifrågasätter sig själv till stor del.
Vad skulle SVT egentligen ha frågat för att få relevanta svar?
1. Anser du att klimatförändringarna sedan 1979 till allra största delen beror på antropogen påverkan, främst genom växthusgaser? (Gissar att alla IPCC-trogna säger "JA")
2. Anser du att det finns en vetenskaplig grund (förutom modellsimuleringar) som pekar på katastrofala klimatförändringar pga antropogen påverkan? (Skulle nog fått ett blandat svar, därför ställs inte frågan)
3. Anser du att en reduktion av GHG, främst antropogen CO2, leder till observerbart färre och mindre klimatförändringar? (Blandat svar, en del tror nog det - på sikt, andra att det inte går att särskilja i praktiken)
4. Anser du att hypotesen om förstärkningen av CO2:s klimatpåverkan genom vattenånga är bevisad genom observationer? (IPCC-trogna svarar ja. De som satt sig in i frågan vet att det inte är bevisat och är en av de största osäkerheterna i AGW-teorin/hypotesen)
5. Anser du att en uppräkning av förändringar hos klimatindikatorer är ett bevis för antropogen påverkan om den naturliga variationen inte är säkerställd med 95 % konfidens? (Här tvingas alla svara "nej" och därmed indirekt underkänna större delen av IPCC-rapporternas innehåll, alternativt se dem som arbetshypoteser - "what if?")
Den sista kanske var lite ful men den pekar på den största bristen inom klimatforskningen, enligt mig och många andra, avsaknaden av en vettig felanalys innan slutsatser dras.
måndag 12 april 2010
onsdag 7 april 2010
Ett experiment
Wikipedia anses ju vara vaktat av klimatskräcksomhuldare. Under ett sken av opartishet har man lagt upp i princip essensen från IPCC under sökordet "global uppvärmning". Men IPCC är knappast opartiska så därför kanske en annan bild vore på sin plats? Jag provade att lägga in ett bidrag där källorna var noggrannt angivna (dessutom peer-review). Eftersom dessa artiklar sammantaget gick emot IPCC så försvann bidraget efter två dagar. Skälet? "bidragsgivaren tycks ha en egen agenda.." Vad säger man???
För den som är intresserad följer här hela bidraget. Ni kan ju själva kopiera in det på Wikipedia för att se hur länge det överlever...Allt är skrivet enligt Wikipedias lay-out och är tänkt att ligga strax under avsnittet "förvärrande faktorer"
=== Förmildrande faktorer ===
Den globala uppvärmningen anses av IPCC till allra övervägande delen bero på ökningen av mänskligt producerade [[växthusgas]]er GHG (eng. GreenHouseGass). Peer-review artiklar efter 2008 som har granskat enskilda klimatfaktorer leder delvis till en annan slutsats. Genom att summera en serie "förmildrande" faktorer kan man reducera den förmodat antropogena inducerade temperaturökningen på 0.7 C till enbart 0.2 C vilket ger en annan slutsats än IPCC:s, dvs att den övervägande delen (90%) av uppvärmningen sedan 1979 härstammar från mänsklig aktivitet i form av utsläpp av växthusgaser. (Främst CO2). Härledningen finns delvis uppställd här:[http://www.worldclimatereport.com/index.php/2010/03/02/most-of-the-observed-warming-since-the-mid-20th-century-likely-not-from-human-ghg-emissions/]
===== '''Bias i temperaturmätningarna''' =====
Strax efter det att IPCC:s fjärde rapport lanserades publicerades en artikel i Nature av David Thompson et al. [Thompson, D., et al., 2008. A large discontinuity in the mid-twentieth century in observed global-mean surface temperature. Nature, 453, 646-649]
Denna artikel beskrev en bias (systemfel)i temperaturmätningarna som berodde på ett metodbyte för havstemperaturmätningarna. Denna bias kunna påvisas i de globala temp.mätningarna från de tidiga 40-talet fram till mitten av 60-talet. Detta fel har ingen koppling till växthusgaser och en korrektion skulle betyda att uppvärmningen mellan 1950 och 2009 reduceras till 0.552 C eller c:a 79 % av den ursprungliga 0.7.
===== '''Andra faktorer som påverkar temperaturmätningarna'''=====
Det finns även andra faktorer som påverkar temperaturvärdena. Det kan vara lokala förändringar i markanvändningen, urbaniseringen, byte av termometrar, bristande underhåll av mätstation etc. Hadley Center som är ett av de centran som lagrar globala temperaturdata hävdar dock att det faktiska inflytandet av sådana faktorer är minimalt (~0.002°C/årtionde)medan andra forskare hävdar ett bestämt inflytande (t.ex. Pielke Sr. et al., 2007; Klotzbach et al., 2009). I en peer-review artikel som försökte kvantifiera de icke klimatrelaterade faktorerna fann författarna Patrick Michaels and Ross McKitrick [McKitrick, R. R., and P. J. Michaels, 2007. Quantifying the influence of anthropogenic surface processes inhomogeneities on gridded global climate data. Journal of Geophysical Research, 112, D24S09, doi:10.1029/2007JD008465.] att så mycket som hälften av den observerade uppvärmningen över land sedan 1980 härrörde från icke klimatrelaterade faktorer. Det finns inget som tyder på att denna effekt varit mindre innan 1980 därför blev slutsaten att den totala uppvärmningen mellan 1950 till 2009 stannar vid 0.468 C eller c:a 67 % av 0.7 C. (Denna beräkning bygger på att 70% av jordens yta är hav).
===== '''Vattenångans variation i stratosfären''' =====
En annan nyligen upptäckt osäkerhetsfaktor som inte har med antropogena växthusgaser att göra är variationer i stratosfärens halt av vattenånga. Solomon et al. [Solomon, S., et al. 2010. Contributions of stratospheric water vapor to decadal changes in the rate of global warming. Science, published on-line January 28, 2010.]
beskriver detta i en artikel i "Science". Denna variation har påverkat temperaturtrenden som har observerats de senaste årtiodena. Solomon et al. hävdar att ökningen av halten av stratosfärisk vattenånga står för c:a 15 % av uppvärmnikngen sedan 1980. Detta ger c:a 0.408 C eller 58 % av 0.7 C.
====='''Aerosoler (ffa sot)'''=====
IPCC ger inte aerosoler något större utrymme som förklaring till den globala uppvärmningen. Tvärtom anses effekten vara nettokylande och används som huvudsaklig motvikt till den teroetiska uppvärmningen pga CO2 i modellerna. Sot värmer upp jorden både som förorening i atmosfären och på markytan. Detta gäller speciellt snö. IPCC tar med sot (kallat "black carbon")som en positiv klimatdrivare (temperaturhöjande)men uppenbarligen inte av den magnituden som observationer antyder att den borde vara. 2008 gjordes en genomgång av publicerad forskning av Ramanathan and Carmichael [Ramanathan V., and G. Carmichael, 2009. Global and regional climate changes due to black carbon. Nature GeoScience, 1, 221-227.]. De drar slutsatsen att sot ansvarar för ungenfär 25% av de positiva klimatdrivande faktorerna sedan den pre-industriella perioden dvs 0.306°C—eller 44% av utgångsvärdet 0.7 C.
====='''Variationer i solens intensitet (output)'''=====
Nicola Scafetta på Duke University har sruderat den potentiella påverkan som solens varaiationer kan ha på jordens temperaturförändringar. [Scafetta, N., 2009. Empirical analysis of the solar contribution to global mean air surface temperature change. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, 71, 1916-1923.]
Hans senaste beräkningar publicerades 2009 i "the Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics". Han drar slutsatsen att det är omöjligt att få exakt kläm på solens påverkan på klimatet de senaste årtiondena pga av osäkerheten i att försöka koppla ihop resultaten från diskontinuerliga, olika mätserier från olika sattelliter. Scafetta beskrev dock tre olika output scenarier med start från år 1950 med beräkningar av påverkan på klimatet på jorden. Han fann att solens inensitetsvariation kan ha bidragit från nästan 0 till upp till 65 % av den observerade temperaturhöjningen under denna tid. I ett mellanscenario uppskattar Scafetta att solens output står för c:a 33% av den observerade temperaturökningen.
====='''Resultat'''=====
Antar man att de ovanstående förmildrande faktorerna är helt oberoende av varandra och gör en enkel summering av bidragen, så blir den återstående totala antropogena uppvärmningen pga växthusgaser, 0.2°C från 1950-2009 — eller 29% av de ursprungliga 0.7 C, observerade uppvärmningen. Denna genomgång visar bl.a att genom att handplocka peer-review artiklar kan man uppnå i stort sett vilket resultat som helst för den (antropogent inducerade), globala uppvärmningen och i enlighet med godtycklig politisk agenda.
[Klotzbach, P. J., et al., 2009. An alternative explanation for differential temperature trends at the surface and in the Lower Troposphere, Journal of Geophysical Research, 114, 10.1029/2009JD011841.]
[McKitrick, R. R., and P. J. Michaels, 2007. Quantifying the influence of anthropogenic surface processes inhomogeneities on gridded global climate data. Journal of Geophysical Research, 112, D24S09, doi:10.1029/2007JD008465.]
[Pielke Sr., R. A. et al., 2007. Unresolved issues with the assessment of multidecadal global land temperature trends. Journal of Geophysical Research, 112, D24S08, doi:10.1029/2006JD008229.]
[Ramanathan V., and G. Carmichael, 2009. Global and regional climate changes due to black carbon. Nature GeoScience, 1, 221-227.]
[Scafetta, N., 2009. Empirical analysis of the solar contribution to global mean air surface temperature change. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, 71, 1916-1923.]
[Solomon, S., et al. 2010. Contributions of stratospheric water vapor to decadal changes in the rate of global warming. Science, published on-line January 28, 2010.]
[Thompson, D., et al., 2008. A large discontinuity in the mid-twentieth century in observed global-mean surface temperature. Nature, 453, 646-649]
För den som är intresserad följer här hela bidraget. Ni kan ju själva kopiera in det på Wikipedia för att se hur länge det överlever...Allt är skrivet enligt Wikipedias lay-out och är tänkt att ligga strax under avsnittet "förvärrande faktorer"
=== Förmildrande faktorer ===
Den globala uppvärmningen anses av IPCC till allra övervägande delen bero på ökningen av mänskligt producerade [[växthusgas]]er GHG (eng. GreenHouseGass). Peer-review artiklar efter 2008 som har granskat enskilda klimatfaktorer leder delvis till en annan slutsats. Genom att summera en serie "förmildrande" faktorer kan man reducera den förmodat antropogena inducerade temperaturökningen på 0.7 C till enbart 0.2 C vilket ger en annan slutsats än IPCC:s, dvs att den övervägande delen (90%) av uppvärmningen sedan 1979 härstammar från mänsklig aktivitet i form av utsläpp av växthusgaser. (Främst CO2). Härledningen finns delvis uppställd här:[http://www.worldclimatereport.com/index.php/2010/03/02/most-of-the-observed-warming-since-the-mid-20th-century-likely-not-from-human-ghg-emissions/]
===== '''Bias i temperaturmätningarna''' =====
Strax efter det att IPCC:s fjärde rapport lanserades publicerades en artikel i Nature av David Thompson et al. [Thompson, D., et al., 2008. A large discontinuity in the mid-twentieth century in observed global-mean surface temperature. Nature, 453, 646-649]
Denna artikel beskrev en bias (systemfel)i temperaturmätningarna som berodde på ett metodbyte för havstemperaturmätningarna. Denna bias kunna påvisas i de globala temp.mätningarna från de tidiga 40-talet fram till mitten av 60-talet. Detta fel har ingen koppling till växthusgaser och en korrektion skulle betyda att uppvärmningen mellan 1950 och 2009 reduceras till 0.552 C eller c:a 79 % av den ursprungliga 0.7.
===== '''Andra faktorer som påverkar temperaturmätningarna'''=====
Det finns även andra faktorer som påverkar temperaturvärdena. Det kan vara lokala förändringar i markanvändningen, urbaniseringen, byte av termometrar, bristande underhåll av mätstation etc. Hadley Center som är ett av de centran som lagrar globala temperaturdata hävdar dock att det faktiska inflytandet av sådana faktorer är minimalt (~0.002°C/årtionde)medan andra forskare hävdar ett bestämt inflytande (t.ex. Pielke Sr. et al., 2007; Klotzbach et al., 2009). I en peer-review artikel som försökte kvantifiera de icke klimatrelaterade faktorerna fann författarna Patrick Michaels and Ross McKitrick [McKitrick, R. R., and P. J. Michaels, 2007. Quantifying the influence of anthropogenic surface processes inhomogeneities on gridded global climate data. Journal of Geophysical Research, 112, D24S09, doi:10.1029/2007JD008465.] att så mycket som hälften av den observerade uppvärmningen över land sedan 1980 härrörde från icke klimatrelaterade faktorer. Det finns inget som tyder på att denna effekt varit mindre innan 1980 därför blev slutsaten att den totala uppvärmningen mellan 1950 till 2009 stannar vid 0.468 C eller c:a 67 % av 0.7 C. (Denna beräkning bygger på att 70% av jordens yta är hav).
===== '''Vattenångans variation i stratosfären''' =====
En annan nyligen upptäckt osäkerhetsfaktor som inte har med antropogena växthusgaser att göra är variationer i stratosfärens halt av vattenånga. Solomon et al. [Solomon, S., et al. 2010. Contributions of stratospheric water vapor to decadal changes in the rate of global warming. Science, published on-line January 28, 2010.]
beskriver detta i en artikel i "Science". Denna variation har påverkat temperaturtrenden som har observerats de senaste årtiodena. Solomon et al. hävdar att ökningen av halten av stratosfärisk vattenånga står för c:a 15 % av uppvärmnikngen sedan 1980. Detta ger c:a 0.408 C eller 58 % av 0.7 C.
====='''Aerosoler (ffa sot)'''=====
IPCC ger inte aerosoler något större utrymme som förklaring till den globala uppvärmningen. Tvärtom anses effekten vara nettokylande och används som huvudsaklig motvikt till den teroetiska uppvärmningen pga CO2 i modellerna. Sot värmer upp jorden både som förorening i atmosfären och på markytan. Detta gäller speciellt snö. IPCC tar med sot (kallat "black carbon")som en positiv klimatdrivare (temperaturhöjande)men uppenbarligen inte av den magnituden som observationer antyder att den borde vara. 2008 gjordes en genomgång av publicerad forskning av Ramanathan and Carmichael [Ramanathan V., and G. Carmichael, 2009. Global and regional climate changes due to black carbon. Nature GeoScience, 1, 221-227.]. De drar slutsatsen att sot ansvarar för ungenfär 25% av de positiva klimatdrivande faktorerna sedan den pre-industriella perioden dvs 0.306°C—eller 44% av utgångsvärdet 0.7 C.
====='''Variationer i solens intensitet (output)'''=====
Nicola Scafetta på Duke University har sruderat den potentiella påverkan som solens varaiationer kan ha på jordens temperaturförändringar. [Scafetta, N., 2009. Empirical analysis of the solar contribution to global mean air surface temperature change. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, 71, 1916-1923.]
Hans senaste beräkningar publicerades 2009 i "the Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics". Han drar slutsatsen att det är omöjligt att få exakt kläm på solens påverkan på klimatet de senaste årtiondena pga av osäkerheten i att försöka koppla ihop resultaten från diskontinuerliga, olika mätserier från olika sattelliter. Scafetta beskrev dock tre olika output scenarier med start från år 1950 med beräkningar av påverkan på klimatet på jorden. Han fann att solens inensitetsvariation kan ha bidragit från nästan 0 till upp till 65 % av den observerade temperaturhöjningen under denna tid. I ett mellanscenario uppskattar Scafetta att solens output står för c:a 33% av den observerade temperaturökningen.
====='''Resultat'''=====
Antar man att de ovanstående förmildrande faktorerna är helt oberoende av varandra och gör en enkel summering av bidragen, så blir den återstående totala antropogena uppvärmningen pga växthusgaser, 0.2°C från 1950-2009 — eller 29% av de ursprungliga 0.7 C, observerade uppvärmningen. Denna genomgång visar bl.a att genom att handplocka peer-review artiklar kan man uppnå i stort sett vilket resultat som helst för den (antropogent inducerade), globala uppvärmningen och i enlighet med godtycklig politisk agenda.
[Klotzbach, P. J., et al., 2009. An alternative explanation for differential temperature trends at the surface and in the Lower Troposphere, Journal of Geophysical Research, 114, 10.1029/2009JD011841.]
[McKitrick, R. R., and P. J. Michaels, 2007. Quantifying the influence of anthropogenic surface processes inhomogeneities on gridded global climate data. Journal of Geophysical Research, 112, D24S09, doi:10.1029/2007JD008465.]
[Pielke Sr., R. A. et al., 2007. Unresolved issues with the assessment of multidecadal global land temperature trends. Journal of Geophysical Research, 112, D24S08, doi:10.1029/2006JD008229.]
[Ramanathan V., and G. Carmichael, 2009. Global and regional climate changes due to black carbon. Nature GeoScience, 1, 221-227.]
[Scafetta, N., 2009. Empirical analysis of the solar contribution to global mean air surface temperature change. Journal of Atmospheric and Solar-Terrestrial Physics, 71, 1916-1923.]
[Solomon, S., et al. 2010. Contributions of stratospheric water vapor to decadal changes in the rate of global warming. Science, published on-line January 28, 2010.]
[Thompson, D., et al., 2008. A large discontinuity in the mid-twentieth century in observed global-mean surface temperature. Nature, 453, 646-649]
torsdag 29 januari 2009
AGW-hypotesens bevis: det finns ingen annan förklaring än CO2
I olika sammanhang brukar förespråkare för den antropogena globala uppvärmningen (AGW) peka på att det inte går att förklara den senare tidens uppvärmning (de senaste 50-100 åren) om man inte tar med en förmodad påverkan från den antropogena (="mänskliga") tillskottet av CO2 till atmosfären. Uppvärmningseffekten av CO2 är oomstridd utan frågan är istället hur stor den är och frågan är hur övriga faktorer i atmosfären reagerar på tillskottet. Detta är grunden till det fortsatta forskningsbehovet annars skulle ju alla anslag kunna strypas?
Måttet på hur den globala temperaturen ökar med CO2-ökningen brukar kallas klimatsensitivitet och anges för en fördubbling av det s.k förindustriella värdet (=280 ppm = parts per million = 0.028 %) till 560 ppm. Det finns diskussioner kring hur man har kommit fram till det s.k förindustriella värdet men här antar vi att det är korrekt. Denna fördubbling av CO2-halten skulle medföra en uppvärmningseffekt på c:a 1 K = 1 C. Vilket låter lite men är en signifikant klimatförändring eftersom det rör sig om ett medelvärde. Det finns inget som hindrar att vissa regioner får månggradiga ökningar medan vissa kan få uppleva avkylning som delvis, men bara delvis, kompenserar det globala medelvärdet. Förmodligen skulle debatten stanna här och allt skulle röra sig kring hur man skall anpassa sig till klimatförändringarna (adaption) till skillnad från att försöka förhindra förändringarna genom att minska utsläppen av CO2 (mitigation).
För att modellerna ska uppvisa resultat som liknar de observerbara måste man anta en förstärkning i systemet - främst genom vattenånga. Vattenångans förstärkning anges som "forcing". Effekten blir då mellan 2-6 K. En kraftfull klimatförändring med andra ord. Med detta antagande uppvisar modellerna en hyfsad överensstämmelse i korta perspektiv. Resultaten ligger dock farligt nära gränsen för vad som kan anses vara rent brus dvs. 2 standardavvikelser.
Historiskt sett finns inga tydliga belägg att CO2 skulle vara en kraftfull klimatdrivare på detta sätt utan tvärtom har CO2 alltid varit en sen effekt av temperaturförändringarna. Man brukar tala om en fördröjning på 800 år. Först stiger temperaturen, därefter frigörs CO2 från oceanerna i en stigande omfattning för att bli maximal c:a 800 år senare. Nu har vi tillsatt CO2 på konstgjord väg och enligt AGW-hypotesen rubbat balansen. CO2 har gått från passiv signal till att bli drivande. "Det finns ingen annan förklaring" brukar vara slutklämmen och så övergår diskussionen till hur man ska minska utsläppen.
Det finns naturligtvis fler kraftfulla faktorer som driver klimatet och man ska också känna till att klimatforskarna inte är överens om hur stor andel av temperaturförändringarna som beror på CO2 (även bland dem som stödjer AGW-hypotesen.) Min personliga uppfattning är AGW-anhängarna ger CO2 skulden för 25-80 % av temperatur-trenden.
Jag hade tänkt att börja med de s.k fas-skiftningarna i oceanerna - en naturlig process som har rönt nytt intresse eftersom den på ett bättre sätt kunnat förutsäga den platå, eller rentav avkylning som jorden gått igenom de senaste 10 åren. Till skillnad från många skeptikersidor är jag INTE beredd på att säga att den uppvärmande trenden har avbrutits. Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser. Den gängse definitionen är 30 år. Så kom tillbaka om 20 år så vet vi om AGW-hypotesen är falsifierad eller verifierad på just denna punkt. Man kan också säga att en uppåtgående temperaturtrend INTE är ett bevis för AGW-hypotesen i sig. Man måste ju samtidigt visa att temperaturstigningen är mindre utan antropogen påverkan. Det är där modellerna kommer in.
Måttet på hur den globala temperaturen ökar med CO2-ökningen brukar kallas klimatsensitivitet och anges för en fördubbling av det s.k förindustriella värdet (=280 ppm = parts per million = 0.028 %) till 560 ppm. Det finns diskussioner kring hur man har kommit fram till det s.k förindustriella värdet men här antar vi att det är korrekt. Denna fördubbling av CO2-halten skulle medföra en uppvärmningseffekt på c:a 1 K = 1 C. Vilket låter lite men är en signifikant klimatförändring eftersom det rör sig om ett medelvärde. Det finns inget som hindrar att vissa regioner får månggradiga ökningar medan vissa kan få uppleva avkylning som delvis, men bara delvis, kompenserar det globala medelvärdet. Förmodligen skulle debatten stanna här och allt skulle röra sig kring hur man skall anpassa sig till klimatförändringarna (adaption) till skillnad från att försöka förhindra förändringarna genom att minska utsläppen av CO2 (mitigation).
För att modellerna ska uppvisa resultat som liknar de observerbara måste man anta en förstärkning i systemet - främst genom vattenånga. Vattenångans förstärkning anges som "forcing". Effekten blir då mellan 2-6 K. En kraftfull klimatförändring med andra ord. Med detta antagande uppvisar modellerna en hyfsad överensstämmelse i korta perspektiv. Resultaten ligger dock farligt nära gränsen för vad som kan anses vara rent brus dvs. 2 standardavvikelser.
Historiskt sett finns inga tydliga belägg att CO2 skulle vara en kraftfull klimatdrivare på detta sätt utan tvärtom har CO2 alltid varit en sen effekt av temperaturförändringarna. Man brukar tala om en fördröjning på 800 år. Först stiger temperaturen, därefter frigörs CO2 från oceanerna i en stigande omfattning för att bli maximal c:a 800 år senare. Nu har vi tillsatt CO2 på konstgjord väg och enligt AGW-hypotesen rubbat balansen. CO2 har gått från passiv signal till att bli drivande. "Det finns ingen annan förklaring" brukar vara slutklämmen och så övergår diskussionen till hur man ska minska utsläppen.
Det finns naturligtvis fler kraftfulla faktorer som driver klimatet och man ska också känna till att klimatforskarna inte är överens om hur stor andel av temperaturförändringarna som beror på CO2 (även bland dem som stödjer AGW-hypotesen.) Min personliga uppfattning är AGW-anhängarna ger CO2 skulden för 25-80 % av temperatur-trenden.
Jag hade tänkt att börja med de s.k fas-skiftningarna i oceanerna - en naturlig process som har rönt nytt intresse eftersom den på ett bättre sätt kunnat förutsäga den platå, eller rentav avkylning som jorden gått igenom de senaste 10 åren. Till skillnad från många skeptikersidor är jag INTE beredd på att säga att den uppvärmande trenden har avbrutits. Det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser. Den gängse definitionen är 30 år. Så kom tillbaka om 20 år så vet vi om AGW-hypotesen är falsifierad eller verifierad på just denna punkt. Man kan också säga att en uppåtgående temperaturtrend INTE är ett bevis för AGW-hypotesen i sig. Man måste ju samtidigt visa att temperaturstigningen är mindre utan antropogen påverkan. Det är där modellerna kommer in.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)